Lågteknologiskt förpassas dokumentationen in i dataåldern

Svenskt HällristningsForskningsArkiv –

ett nationellt projekt för uppbyggnad och etablering av en databas och ett arkiv

för hällristningsdokumentation och forskning vid Göteborgs universitet, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Riksantikvarieämbetet.

Projektet har sin fysiska hemvist på Tanums HällristningsMuseum, Underslös

Ulf Bertilsson,Ph.D., Project Manager, Göteborgs universitet / www.shfa.se

se artiklen: Adoranten 2007

T-12 – A.E. Holmberg 1848	T-12 – L. Baltzer 1881
T-12 – C.G. Brunius 1868	T-12 – Tanums HällristningsMuseum 1992

Genom hela forskningshistorien har reproduktion och publicering av hällristningar haft som främsta mål att göra detta omfångsrika och geografiskt spridda material tillgängligt för studier av olika slag.

T-184 – Frottager ihopsatt	T-184 – Imålad
T-184 – Detalj	T-184 – Detalj

Det är ett beklagligt faktum att berghällarnas tillstånd är synnerligen kritiskt, och en stor del av de ristningslokaler, som dokumenteras just nu, håller helt enkelt på att försvinna. En 4000 år gammal bildtradition närmar sig sitt slut.

Miljöskador, bl a vittringsskador på fornminnen, har länge varit i offentlighetens strålkastarljus. Hällristningarnas tillstånd, bl a dessa i Tanum, försämras drastiskt för närvarande. Orsaken finns i människorelaterade miljöförändringar, s k miljöföroreningar, Viktiga faktorer, som påskyndar vittringen, är surt regn, humussyror som bildas i nyplanterad kulturskog, och miljöpåverkan på berghällarnas flora, lavar och mossor.

Denna ristning i Tanums Världsarv dokumenterades på det internationella ArbetsSeminar 2008.

Se: Arbetsseminar